Att s�tta utrymme resen�rer i ett tillst�nd av djup s�mn har varit en stapelvara av interstell�ra Science ganska l�nge, men trots sitt ursprung som en l�ngs�kt koncept, id�n att anv�nda skend�d att rymdresor kan bli vetenskap faktum.
Om du �r obekant med begreppet, �r h�r en snabb genomg�ng. Reser l�ngt i rymden �r en knepig str�van. Med befintlig teknik tar reser till en planet som Mars ca 180 dagar, till exempel. Att h�lla en bes�ttning av m�nniskor vid liv (och underh�ll) i utrymme f�r s� l�nge inte �r sv�rt, men det kr�ver en massa mat, vatten, energi och andra f�rn�denheter. Detta g�r bemannat l�ngdistans utrymme reser mycket dyrt, eftersom dragande mer leveranser kr�ver stora m�ngder lagringsutrymme, och tusentals ytterligare dollar bara f�r att f� det allt det d�r i omloppsbana.
I teorin skulle skend�d hj�lpa l�sa detta problem. Om astronauter kan placeras i en djup s�mn under resan, kr�ver de f�rre resurser l�ngs v�gen. Ist�llet, de kunde bara vara somna i b�rjan och vaknat tillbaka n�r de anl�nder till destinationen.
Nu med en bemannade uppdrag till Mars sannolikt i siktet, NASA har b�rjat utforska livskraften hos s�dan id�, och nyligen har finansierat en studie av Atlanta-baserade flygteknik f�retaget SpaceWorks f�retag f�r att r�kna ut the kinks i processen.
Relaterat: Cryostasis �r inte sci-fi: kirurger kommer snart att anv�nda skend�d f�r att �teruppliva pistolskott offer
Huvuddelen av studien kretsar kring att placera m�nniskor i dvala � ett tillst�nd d�r metabola och fysiologisk aktivitet drastiskt saktas ner. Det g�r har f�retaget utvecklat en tre-stegs system. Steg ett inneb�r sederande personen och anv�nder en neuromuskul�r blockad att f�rhindra r�relse, steg tv� �r att fysiskt l�gre personens kroppstemperatur av ca 10 grader Fahrenheit, d�rmed minska cellul�r aktivitet och �mnesoms�ttning med omkring 50 till 70 procent. Detta uppn�s med hj�lp av kuddar och ett nasalt inhaleras kylv�tska som s�nker �mnets temperatur inifr�n och ut. Sedan, n�r i dvala, �mnet �r ansluten till ett intraven�st DROPP som f�rser kroppen med alla n�rings�mnena som beh�vs f�r att h�lla dem vid liv.
Med dessa metoder, SpaceWorks har enligt uppgift lyckats beh�lla en person i stasis f�r en vecka � en imponerande bedrift, men trots detta finns det fortfarande mycket arbete innan tekniken �r redo f�r b�sta s�ndningstid. F�rutom att utvidga l�ngden p� perioden stasis, har f�retaget en handfull andra hinder att �vervinna. Potentiella uppkomsten av lunginflammation, muskelatrofi och benf�rlust har �nnu inte �tg�rdas; och l�ng sikt-effekterna av stasis p� m�nskliga organ �r fortfarande till stor del ok�nda. SpaceWorks har fortfarande en l�ng v�g framf�r sig, men med ett par �r av forskning, det �r inte orimligt att tro att skend�d, cryostasis, dvala � vad du vill kalla det � kanske �ntligen f� ett bemannade uppdrag till Mars inom r�ckh�ll.